Som nästan alla vet är grupparbeten något som kan vara väldigt påfrestande. Alltid hamnar man med någon som man inte gillar och inte gör någonting. Som man suckar över men man har för länge sedan slutat bry sig och bara ser till att få det gjort ändå. Personen fick samma betyg som alla andra. Orättvist? Ja. Men man har vant sig.

 

Vad gör man när personen som inte gör något är en vän? Kanske inte nära men ändå någon man ändå tycker om på någon nivå. Hur hanterar men det? Svaret har hittills varit: jag bryr mig inte. Bara gör något litet så är jag glad. Men vad gör man sedan när personen inte ens gör lite? Och nästan skäller ut en för att de verkar tycka att de gjort mest men egentligen inte gjort något? Att man på något sätt lyckas få det till att man inte bara gjort något men istället gjort mest och haft det jobbigast?

 

Vad gör man då? När man känt sig frustrerad länge på att någon inte gör något men känner bara gör en uppgift så är vi alla andra nöjda. Du kan få resten serverat på ett silverfat men bara gör något. Och att man inte redan då fattar "oj. Jag har ju faktiskt inte gjort någonting alls. Jag borde nog hjälpa till." Men nej. Att man istället till och med inte vill hjälpa till när någon säger "du kan väl hjälpa till med denna uppgift nu?". Och ändå vägrar hjälpa till. Nu då?

 

Efter att man fått att man inte gör något kastat i ansiktet av någon som har inte lyckats med något under tre och en halv månad har till och med jag fått nog. För första gången har jag kastat någon under bussen. Alla filer som han behöver kommer han inte åt längre. Läraren kommer få veta att det som hittills redovisats har han inte hjälp till en enda bit med. Hårt? Ja. Men kanske personen får en tankeställare hur man faktiskt behandlar personer som man kallar vänner. Att man faktiskt inte utnyttjar dem. Att man inte bara låter dem jobba och åker räkmacka på deras arbete. Och att inte ens har anständigheten att visa tacksamhet någonstans innan. Att visa självinsikt. Att veta att man inte gjort så mycket och visa tacksamhet att de är villiga att hjälpa och göra mycket. Att visa respekt. 

 

Det är nog detta som fått mig att för första gången knuffa någon framför bussen.